torsdag 3 juni 2010

Låt inte Israels missgrepp bli en stekt sparv i Hamas mun

Nu går det att i någon mån bedöma vad den dödliga israeliska stormningen av ”Frihetsflottan” har lett till. Omvärldens protester har varit betydligt kraftigare än vad åtminstone jag väntade mig. Det är bara USA som vacklar – en besvikelse, kan man tycka, men ett stenhårt fördömande från Washington vore förmodligen detsamma som att säga farväl till de begynnande fredssamtalen för det närmaste året eller så.

I övrigt pekar världen finger mot Israel, och vi förväntar oss ånger, eller åtminstone skam. Det kommer vi inte att få från de hårdhudade israeliska politikerna och militärerna, som ser sig som både hotade och missförstådda (liksom sina palestinska antagonister, för övrigt). Men propagandaförlusten är otvetydig, och den speglas i en lika tydlig propagandaseger för Hamas i Gaza. Utan att ha behövt lyfta ett finger har islamisterna i ”världens största utomhusfängelse” fått sig en strategisk fördel till skänks.

Om trycket utifrån kan leda till en uppmjukning av blockaden och/eller nya samarbetsinviter mellan Hamas och Fatah är det en ganska häpnadsväckande effekt av en incident med nio döda, en effekt som inte ens uppnåddes av protesterna efter ett Gazakrig med 1.300 döda. Skälet är förstås att israelerna denna gång inte sköt mot palestinier utan mot medborgare från länder långt från konflikten – dessutom på internationellt vatten.

Kanske borde väst och Turkiet skämmas för att ha rutit mer denna gång än då. Det viktiga är ändå om konvojräden kan få goda processer att komma i gång. Och då får man hoppas att de innebär att även Hamas får vika ner sig och kompromissa. Jag vore inte bekväm med en utveckling där Gazas styresmän kan höja sin svansföring ännu mer.

De har valts av folket, förvisso. Det behöver inte betyda att de är rätt ledare för palestinierna (det är de inte). Economist berättar i sitt senaste nummer hur islamistpartiet är i fejd med FN:s administration i Gaza, vars chef John Ging (som för övrigt välkomnade ”Frihetsflottan” till landremsan) tagit som sin uppgift att erbjuda palestinska flyktingar en pluralistisk kultur. Bland annat har FN inrättat sommarläger, som blir allt populärare, och som lockar barn bort från moskéernas motsvarigheter, där barnen får recitera koranen och, skriver Economist, ”gerillaträna”. Hamas skulle gärna bli av med denna demoraliserande kraft, men är alltför beroende av nödhjälpen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar