Jag har i veckan varit involverad i en redaktionell satsning på FN:s millenniemål inför toppmötet nästa vecka. Det har varit stimulerande att grotta ner sig i ett favoritämne och dessutom få hantera fina reportage från världen.
Det viktigaste millenniemålet är en halvering av fattigdom och hunger, och jag refererade i en av mina artiklar till de braskande FAO-siffror som kom förra året om att finanskris och matkris orsakat en kraftig ökning av antalet hungrande, en ökning med inte mindre än 100 miljoner människor. Lagom till publiceringen presenterade FAO färska siffror över årets hungersnöd, och se: de 100 miljonerna hade försvunnit. Huvudorsakerna är, skriver FN-organet, ökad tillväxt i utvecklingsländerna och fallande matpriser.
Det var första gången på 15 år som antalet undernärda sjönk, och det är naturligtvis glädjande. Samtidigt gnager någonstans i bakhuvudet frågan hur pålitlig statistiken är. Kan ytterligare 100 miljoner hamna på rätt sida inom ett år om tillväxten håller i sig och matpriserna inte skenar? Med den takten klaras millenniemålet om hunger av i förtid. Eller är det egentligen färre som hungrar? Eller fler?
Nationalekonomen Stefan de Vylder, mångårig expert på utvecklingsländer, inte minst jordbruk, hör inte till dem som kommer med glädjekalkyler i onödan, men han har en skeptisk inställning till FAO. Så här sade han till mig i en intervju i fjol:
”Jag är lika upprörd som alla andra över att det finns folk som svälter, men man ska ha klart för sig att de som går ut med de här budskapen har ett övergripande intresse, och det är att få stöd för sin organisation.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar