FN:s miljöorgan Unep varnar för en ny miljöbomb. Försäljningen av elektroniska produkter kommer att mångdubblas i utvecklingsländerna de närmaste åren, konstaterar organet. E-skrotet bara från gamla datorer väntas till 2020 öka med fem gånger i Indien och mellan två och fyra gånger i Kina och Sydafrika. Var ska skiten göras av?
Här har vi öppet mål för civilisationskritikerna. Räkna med att Uneps larm kommer att genljuda på minst en kultursida nära dig inom kort.
Det är nämligen en nästan kliniskt ren apokalyptisk nyhet, helt i linje med övertygelsen att tillväxt är ohållbart i sig oavsett hur den ser ut – förutsatt att man följer medieprincipen att ta ut elände i förskott och betraktar ett larm som en nyhet. Och att man inte läser det finstilta.
I slutet av TT:s telegram påpekar Unepchefen Achim Steiner att den återvinning som blir nödvändig inte bara kan skapa nya jobb utan också sänka utsläppen av växthusgaser. ”Dessutom skulle man återvinna en mängd värdefulla metaller som silver, guld, platina, koppar och indium.”
Det är bara 35 år sedan Tokyo hölls fram som det mest monstruösa förebudet om den undergång som väntar det moderna konsumtionssamhället – förgiftat hav, förpestad luft, bergskedjor av avfall som aldrig sinade och ingen såg någon lösning på.
Hittade japanerna någon lösning? Kommer indier, kineser och sydafrikaner accepterar att bada i riskavfall?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar