Historien upprepar sig inte

I min artikel på DN Debatt i somras om den ekonomiska krisen skrev jag att tillväxtekonomierna, dessa kommande tungviktare på världens toppmöten, tycks klara krisen betydligt bättre än de rika länderna. Det var knappast den allmänna meningen för ett år sedan. Då valde de flesta att tro på det gamla krisscenariot: när de rika nyser får de fattiga influensa.
Men det gamla scenariot gäller inte. En stor grupp länder har fått det bättre på tio femton år. Kina är det välkända paradexemplet. Jättelandet är numera lika mycket en egen aktör på världsmarknaden som en fabrik för västs konsumtionsvaror. Indien är med sin enorma hemmamarknad och med banker som främst agerar inhemskt mer frikopplad från omvärldens problem än tidigare. Brasilien är det senaste självsäkra stjärnskottet som gjort sin ekonomiska hemläxa och bäddat för tillväxt.
The Economist konstaterar nu, när krisåret 2009 är till ända, att utvecklingsländerna i allmänhet och tillväxtekonomierna i synnerhet mycket riktigt klarat sig ur prövningen betydligt bättre än förutsett. Medan de rika länderna haft ett genomsnittligt BNP-tapp under 2009 på nära fyra procent är facit för världen i snitt minus en procent och för utvecklingsländerna plus två procent (Economists tabell har inte specificerat tillväxtekonomierna, men de torde med Kinas åtta procent och Indiens sex ligga ytterligare något högre).
Tidningen framhåller också att spådomarna om stora sociala spänningar och politiska konvulsioner kommit på skam – även om man flaggar för att sådant kan komma med fördröjning. ”Denna ekonomiska motståndskraft har haft stora politiska och sociala vinster”, skriver man. ”Politiskt är det mest slående inslaget i krisen hur lite instabilitet den orsakat.” Ett uttryck för det är att sittande regeringar i två av de största tillväxtekonomierna, Indien och Indonesien, kunde vinna allmänna val under krisåret 2009. Jämför det med Asienkrisen 1997-1998, då politisk oro var regel. ”Ett annat slående inslag är att med ett par undantag tycks ingen större förändring i den allmänna opinionen ägt rum”. En större andel svarar ja på frågan om de har det bättre under fria marknader i tillväxtekonomierna än i de rika länderna.