Ekot har bedrivit omfattande kvittojournalistik under hösten och kartlagt alla landets landshövdingar. Det är en satsning jag missat, måste jag säga, men Maria Schottenius uppmärksammar den i dagens DN.
Fast det kanske inte är så konstigt att den gått mig förbi, för uppenbarligen har skandalerna uteblivit. Utläggen tycks korrekta, inga särskilda missar har gjorts i redovisningen. Det är inte svårt att räkna ut hur besvikna redaktörerna har blivit.
Schottenius menar att detta varit ett gigantiskt slöseri med dyrbar journalistisk tid. Med tanke på att resultatet av granskningen nu har hållits nere har hon alldeles rätt. Men varför skulle man inte lika gärna kunna dra stort på att statens förlängda armar i våra län faktiskt sköter sig? Att vi kan sluta misstänka åtminstone landshövdingarna för småaktighet? Jag misstänker nämligen att det vore en nyhet för många.
Men mediedramaturgin har ju sina låsta ramar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar