Läsandets platta framtid

Det är svårt att överskatta omfattningen av den ekonomiska klämma de skrivna medierna har hamnat i. Egentligen var det uppenbart för nästan femton år sedan att det skulle kunna gå så här – rubriker om ”papperstidningens död” var vanligare då än nu – men fromma förhoppningar och fördröjda förluster har förskjutit den fulla insikten tills nu.

Min egen arbetsplats Dagens Nyheter kämpar med anpassningen. Hur mycket kan man lägga ut gratis på nätet när de stora annonspengarna inte verkar hitta dit? Kvalitetsjournalistik kräver rikligt med hjärnor och hjärtan och kostar därför mycket lönepengar, men pengarna sinar: hundratals annonsmiljoner som försvunnit kommer aldrig tillbaka. Därför ska hundra personer bort. Processen gör ont. Samtidigt planeras för nya digitala distributionsformer. Läsplattan är här, denna till synes egendomligt ålderdomliga datorform.

Med detta snurrande i skallen kastar jag mig över Fortunes marsnummer, Europaupplagan, som under rubriken The Future of Reading försöker reda ut vad de nya läsplattorna kan innebära för de plågade nyhetsfabrikerna.

Redaktören Josh Quittner på Time beskriver inledningsvis hur hans tolvåriga dotter till hans förvåning och förtjusning börjar prenumerera på modetidskriften Vogue. Efter ett tag upptäcker han att dottern pepprar nummer efter nummer med dussintals post it-lappar i ett försök att sortera materialet efter kläder, skor, accessoarer och andra kategorier. Quittner förbryllas, men hans hustru förstår: ”Hon försöker ju göra tidskriften till en dator.”

Det är då redaktör Quittner ser potentialen: Det finns ännu ett sug efter den innehållsdigra, snyggt layoutade, överskådliga bläddrade tidningen, men få är redo att avstå från den interaktiva oändlighet vi vant oss vid. Så kombinationen vore optimal. Så här skriver Quittner:

”Den goda nyheten är att tolvåringar, precis som deras föräldrar och deras föräldrar före dem ända tillbaka till publiceringen av den första tidskriften 1731, fortfarande uppskattar mediet. Men de vill ha innehållet levererat på ett exponentiellt mer användbart vis. Dessa digitala infödingar har vuxit upp med att förvänta sig omedelbar, sorteringsbar, sökbar, sparbar, bärbar tillgång till all världens information, och de kan mycket väl – om Steve Jobs och Gud vill – bli den generation som räddar tidningsindustrin.

Den ännu bättre nyheten är att när Apples iPad och andra platt-datorer nu kommer – pekskärmar med fullfärg, lätta att se rörliga bilder på, uppkopplade mot virtuella tidningskiosker och butiker – kan tidningsindustrin än en gång få ett lönsamt sätt att ge dem vad de vill ha.

Det senaste året har jag i själva verket drivit teorin att läsplattans tid kommer att ge tryckta medier en sista chans – och tidningsföretag som klarar övergången kan en dag åter blomstra.”

Och då gäller det, konstaterar Quittner, att man inte gör om misstaget från 1990-talets webb-boom och skänker bort innehållet. Det är en springande punkt. Att lägga ut allt man producerade på redaktionerna på webben verkade vara en god idé för tio femton år sedan. Förr eller senare skulle annonsörerna strömma över dit, var tanken. Det gjorde de inte, eller i alla fall gjorde de det plågsamt långsamt.

Nu när vi sitter inför fait accompli har tidningsutgivningens ekonomiska framtid snabbt blivit ett av de största diskussionsämnena i affärskretsar.

Quittner tror att annonsörer kan lockas av det nya platt-formatet och betala bra för exempelvis helskärmsannonser. Han tror också att användarna kan vara redo att betala en rimlig summa för att få tidningar och tidskrifter distribuerade till sin platta – om de kan få det läckert förpackat och sorterat. Det är samma mekanism som får folk att betala en hundring i månaden för annonsfritt Spotify trots att den som anstränger sig lite kan ladda ner strängt taget all musik gratis: det är behändigt och prydligt. Man är bekväm.

Det är ingen idé att tidningarna nu börjar ta betalt för sitt webbmaterial, tror platt-anhängarna. Man tappar bara potentiella kunder. Se till att hinna med platt-tåget inom ett par år i stället, så kommer det att gå fint, lyder budskapet.

Här är i alla fall en som kommer att följa händelseutvecklingen med spänning.