Ända sedan jag journalistpraktiserade för 20 år sedan har jag hört sägas att om man vill hänga med i världspolitiken och bara orkar läsa en tidskrift ska man läsa The Economist. Det känns lite fantasilöst att hålla kvar vid en sådan maxim i 20 år, och jag försöker variera mig så gott det går. Och emellanåt rekommendera något annat. Men det är svårt. I somras skrev jag på DN Debatt om världsekonomins motståndskraft, apropå krispaniken. Så här skriver The Economist den 3 oktober:
"Världsekonomin kommer inte, som det ser ut, att återuppleva 1930-talet. Den torde också undvika Japans förlorade decennium under 1990-talet. I stället kommer framtiden för många västerländska ekonomier mer att likna 1980-talets kontinentala Europa, med stora underskott, hög offentlig skuldsättning och envist hög arbetslöshet. Efter de senaste två årens rädsla och panik kan detta framstå närmast som ett antiklimax. Men det är ofta så kriser slutar." Och så citeras 1800-talsekonomen Alfred Marshall: "When it is over there is calm, but a dull, heavy calm."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar